Här kommer "lika som bär" de utvalda denna gång är:

1.

2.

3.

4.

** Det var allt från "lika som bär" för denna gång ***

//Bloggarna

Halloj!

Här kommer matchrapport och bilder från lördagens batalj på Ekbackens IP. 

Arboga Södra IF - Sala FF 3-2 (0-1)
Målskyttar: Miralem Malic 2, Mikael Wiker 1

Publik: 150

Inför matchen: Det var dags för match på Ekbackens IP, tabelltvåan ASIF mot tabelltrean Sala FF. Hemmalaget kom till spel utan avstängde Rio Babovic, Ken Jansson(ljumskskadad) och febersjuke Martin Haglind. Bortalaget behövde en seger för att hänga med igen i toppstriden. Vinst för gulsvart och förutsättningarna inför slutspurten av serien skulle se avsevärt bättre ut än om man förlorade.

ASIF startade med följande manskap(4-4-2 från höger):

Hagström

Palmqvist-Gustavsson-Larsson-Hammarlund

Hultkvist-Wiker-Stjernfeldt-Grabus

Jansson-Malic

Avb: Gillberg, Westman, M.Bekaj, Safari, A.Bekaj

Första halvlek: Matchen började lite trevande och lagen kände på varandra. Kamp och ingen direkt skönspel från något av lagen direkt. ASIF hade svårt att få igång sitt vanliga rull och kom fel i positionerna, Sala FF hade grymt snabba omställningar och på en av dessa straffade man dom gulsvarta och lyckades rulla in 0-1 i den 13e matchminuten genom Niklas Svärd. Övriga chanser som gästerna skapade stoppades av Fredrik Hagström som gjorde bra ingripanden (bl a en publikräddning vid krysset som höll MYCKET hög klass) och höll gulsvart kvar i matchen. Södra försökte gång på gång att få hål på gästerna men lyckades inte få fram heta chanser som man var van vid. Närmast kom Dennis Jansson med ett jätteskott från 35-40m som tog i ribban. Resultatet stod sig till pausvilan.

Andra halvlek: ASIF gjorde några ändringar i taktiken som gjorde att man fick tag om kampen på mittfältet. Ett stort gulsvart bollinnehav gav utdelning i chanser. I minut 65 klev Södras notoriske målskytt Miralem Malic(bilden ovan) in i handlingarna på allvar, efter en härlig macka från Wiker lyckades Malic vända bort sin back och panga in 1-1 i första stolpen. Men Malic var inte nöjd där, efter en spelvändning av ASIF hamnade bollen hos den mycket företagsamme Dervis Grabus (bilden nedan) som dribblade sig loss på högerflanken och serverade Malic med ett inlägg som denne knoppade in, målvakten var på den men tappade in den. Enligt linjedomaren som stod ett fåtal meter därifrån så var den inne, solklart och 2-1 till ASIF som hade vänt på steken inom loppet av 3min.

Gästerna flyttade upp sin duktige mittback Jonas Spårebo som targetplayer och bytte in Bryan Mattsson(tur för ASIF att han inte spelade hela matchen), Sala FF tilläts i minut 81 relativt enkelt peta in 2-2 genom ovan nämnda Mattson. Dom gulsvarta spelarna visade stort hjärta och härlig moral de sista 9minuterna av matchen. Man fortsatte sin dominans i bollinnehav. Chanser för ett avgörande mål saknades inte, Malic hade ett lobbförsök i ribban frispelad av Wiker och även ett skott som räddades mirakulöst av Sala-keepern med tån. Vidare hade inbytte Arton Bekaj 2st lägen att avgöra matchen men hade otur och brände. Det krävdes ett långt inspel från ”Idyllens” Patrice Evra nämligen Jonas Hammarlund på bortre stolpen där lagkaptenen Mikael Wiker(bilden nedan) dök upp och stänkte upp bollen i bortre gaveln och gav gulsvart 3 mycket sköna poäng - Det finns bara en kapten!(som bloggrubriken ovan lyder).

Bäst på plan: Mittfältet och blott 16-årige Dervis Grabus som sticker ut från mängden samt 2målskytten Malic som presterar när laget behövde det som mest.

 Laget har 2 lätta pass innan man åker till Trollebo IP på onsdag kväll för att möta sin f.d tränare Thomas “Jotte” Nilsson som bossar i Hallstahammars SK. En intressant match som det innehåller lite extra krydda för spelarna i gulsvart.

Bloggarna vill passa på att tacka publiken för det fina stödet och hoppas på att få se ännu mer folk i dom 3 återstående matcherna på “Idyllen”.

På återseende, det var allt från oss…

Over n’ out!!

//Bloggarna

Här kommer del.3 i den populära serien "Legendariska matcher".

"Det var säsongen 2002 närmare bestämt den 1a juni. Dags för det riktiga KAK-derbyt i div.4 Västmanland. ASIF hade säsongen innan ramlat ur div.3 mycket snöpligt med 1p’s skillnad(!)

Laget som då tränades av södraiten Lasse Öberg hade ett mycket bra lag med div.4 mått sett(på den tiden), vad sägs om den här startelvan:

Mats Andersson

Jens Magnusson - Michael Westman - Johan Svensson - Kent Norling

Mikael Härdfeldt - David Wretefeldt- Ola Eriksson - V.Huerta

Edin Resulovic - Kristoffer Storm

Matchen i sig då, den var som ett “vanligt derby” dvs mycket vilja, nerver och publik . KFF startade piggast och tog ledningen med 1-0 genom Mikael Jonsson(numera Whern). Kalldusch för de gulsvarta som såg tagna av stundens allvar hemma på “idyllen”. Micke Jonsson fortsatte att vara het i matchen och serverades fram till 2-0 några minuter innan pausvilan.

Paussnacket handlade mestadels om att tagga till och bara gå ut och lira och försöka få ett tidigt reduceringsmål för att få med oss ett resultat innan domaren blåste av för 90min.

KFF startade piggast återigen efter paus och ASIF var inte med i svängarna, de rödsvarta fick en hörna som Södra tappade markeringen helt på Micke Jonsson och denne knoppade den mot bortre stolpen där undertecknad stod vid ena stolpen och rensade den på en gulsvart spelare så att KFF fick ytterligare en hörna. Jag skrek till mina lagkamrater: “Vems gubbe är den där? Han om någon får inte komma upp helt ostörd o nicka för F*****N!!! “

KFF skickade ännu en inåtskruvad hörna igen, vem nådde högst på den? Jodå Micke Jonsson återigen!! Bollen gick mot mig igen, denna gång högre än förra gången, mot krysset alltså. Jag tog beslutet att rädda den med handen istället för att låta den gå in och ge KFF 0-3 ledning på “Idyllen”.

Straffspecialisten Mats “Matte” Andersson klappade mig på huvudet innan jag joggade av planen och sa: “Jag tar den”. Mycket riktigt så klistrade han straffen från samme Jonsson som var ivrig att sänka ASIF på deras hemmaplan. Södraspelarna jublade och efter straffen började man spela sitt vanliga spel som genast gav utdelning, man fick in den viktiga 1-2 reduceringen (målskytt??). KFF gav inte upp så lätt utan hade chanser att avgöra matchen genom ovan nämnda Micke Jonsson som hade 2 frilägen som “Matte” räddade mirakulöst!!

Med 20min kvar kom 2-2 kviteringen (målskytt??) och jublet bland hemmaspelarna var total, men det var inte allt. ASIF spelade med en man mindre, men slet kopiöst och fick vittring på seger mot ärkerivalerna från 0221 i och med 2-2 målet. All slit gav resultat och 3-2 kom några minuter före slutsignalen genom Edin Resulovic och vändningen var ett faktum!!!

Jag sprang in på plan efter slutsignalen i högen av gulsvarta spelare som omfamnade varandra i en närmast euforisk glädje!!

I omklädningsrummet efter matchen samlades alla för att köra “sigge-sagge” som vanligt och fira segern, med vidöppna dörrar och fönster. “Sigge-saggen” måste ha hörts ända till 0221, och just i den stunden efteråt tog kapten Ola Eriksson, ackompanjerad av Matte och några till ton och börjar sjunga: “Ooooj oooj oooj ooj…..himlen är gulsvart-gulsvart och KFF tittar sig vilset omkring jaaa då är himlen gulsvartgulsvart!!!! Om och om igen......"

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Den sången lever kvar än, och sjungs i omklädningsrummet vid passande tillfällen(derbysegrar t ex) texten ändras beroende på motstånd också. Den sjöngs självklart efter 6-0matchen 2008 mot KFF på Ekbacken.

Nu vet ni (utomstående och ej med ASIF-anknytning) vad namnet på bloggen kommer ifrån….Det var allt från denna gång från oss och “Legendariska matcher”. Håll utkik för fler delar kommer var så säkra.

“Himlen ÄR gulsvart”

Halloj!

Här kommer matchrapporten från onsdagens match för gulsvart.

Fagersta Södra IK - Arboga Södra IF 3-2 (3-1)

 Publik: 178
Målskytt: Mikael Wiker 1, Michael Westman 1

Gulsvart åkte till Onsjövallen i Fagersta med ett något decimerat manskap. Man saknade N.Larsson, Palmkvist,Hammarlund i backlinjen men även Hultkvist och K.Jansson saknades av olika anledningar. FAIK hade 3 raka vinster bakom sig och fått en nytändning med nya spelande tränaren(Engelsman till målvakt vid efternamn Carroll).

Laget formerades enligt följande (4-4-2 från höger):

Hagström

M.Haglind - Gustavsson - Westman - F.Haglind

D.Jansson - Wiker - Stjernfeldt - Babovic

Grabus - Malic

Avb: Bekaj x 2, Safari, Mohammad

Planen (gräset) var den bäst skötta planen gulsvart spelat på hittills i serien, detta gav ypperliga förutsättningar att spela fotboll som ASIF vill, nämligen efter backen. Matchen startade i ett högt tempo hemmalaget var taggat till 1000! Södraspelarna såg lite tagna av stundens allvar och var inte med i svängarna första 15min då de sattes under en ohygglig press. Spelet böljade fram och tillbaka och det var inget skönspel på Onsjövallen den här onsdagskvällen i september, utan mera kamp, tjuvnyp, och ibland brutalt spel.

Redan i den 8e matchminuten fick hemmalagets fans jubla, dålig positionsspel i försvaret efter ett inkast bjöd in hemmalaget som skickade in bollen snett-inåt-bakåt och 1-0 satt i nätmaskorna bakom Fredrik Hagström. Samme Hagström fick tyvärr hämta ut bollen i målet en stund senare då i en kontring där deras anfallare relativt enkelt läts gå emellan 2-3 gulsvarta spelare och prickskjuta in 2-0 i minut 23. I och med målet så vaknade ASIF och började spela sitt spel, man fick lite anfallsspel som direkt blev farligt. Dervis Grabus debuterade från start i A-laget och ordnade en straff som lagkapten Mikael Wiker förvaltade säkert i mål, viktig 2-1 reducering 3min efter FAIK’s 2-0 mål. Det hårda spelet fortsatte och domaren satter under konstant press, minut 36 kom att bli helt avgörande för matchen. En långboll som rann igenom där backlinjen i gulsvart lät gå ända till Fredrik Hagström slutade mycket olyckligt. Samtidigt som Hagström fångar bollen kommer en störtande hemmaforward (omskolade mittbacken Serge Kebbeh) och kör över målvakten och lyckas få in bollen i mål. Solklar frispark i gulsvarta ögon men tydligen ingenting enligt domaren och 3-1 till FAIK var ett faktum. Turligt nog kunde Hagström fortsätta matchen trots huvudvärk mm. Kebbeh byttes ut och verkade till synes ha fått någon fraktur på näsbenet. Resultatet stod sig halvleken ut.

I andra halvlek började hemmalaget att stänga ytor för ASIF som försökte spela fotboll genom hela laget istället för att göra som motståndarna, tjonga upp den och chansa på att vinna skarv och utgå därifrån med hög press på bollhållaren. Ingen vacker syn eller roligt att möta om man är ett spelande lag men man ska ta vara på sina styrkor har någon sagt någon gång. FAIK spelarna började maska och ta otroligt långt tid på sig vid varje avbrott. ASIF lyckades skapa 2-3 chanser som kunde slutat i mål men man hade otur, ett par rensades på mållinjen mm. Rutinerade mittbacken Michael Westman (säsongsdebuterade från start bl a) flyttades upp i anfallet sista 15min för att få mera tyngd i anfallet, Arton Bekaj, Karim Safari byttes in i ett sista försök att reducera och eventuellt kvittera. I minut 84 lyckades ovan nämnda Westman trycka in bollen efter viss flipperspel och tumult i FAIK’s straffområde 3-2 med 6min kvar. Någon minut senare blev Rio Babovic utvisad för ruff, 50/50 och borde bara varit gult kort till båda spelarna och inte rött till Babovic endast. Södra skapade ett par chanser till men hemmalaget lyckades hålla ut till domare Lundkvist blåste av matchen.

En dyr läropeng för de gulsvarta lirarna, det är inte bara att åka och hämta poäng hursomhelst i årets div.4. Bäst i för dagen i ASIF: Dervis Grabus gör en bra debutmatch med mersmak och Filip Stjernfeldt som var tongivande på mittfältet.

Noterat från matchen: Onsjövallen höll hög klass både i omklädningsrummen och för den ytterst fina gräsmattan, härligt FAIK! På minus kontot: Ledarna som inte tackade för matchen och publiken som betedde sig illa mot ASIF-bänken och trakasserade spelarna under hela matchen(men det hör väll till).

Ni är välkomna till säsongens viktigaste match hemma på “Idyllen” kl.15.00 mot Sala FF. Vi ses där!

//Bloggarna

ASIF – Bäckby

Efter att ha spelat två av säsongernas bästa matcher (Borta mot Juventus och hemma mot Kolsva) stod Bäckby för motståndet denna gång. Ett lag som inför matchen låg sist i tabellen, men som samtidigt är det lag som stundtals rullade ut oss totalt i vårmötet lagen emellan. Men med lagkaptenen Mikael Wiker tillbaka som mittfältsmotor, verkade det som om vi i detta möte, gick ut med alldeles för bra självförtroende, och alldeles för dålig attityd. Det märktes redan på uppvärmningen att vi var klasser sämre än mot Kolsva, snacket fanns inte, pressen var horribel och viljan att vinna verkade inte vara lika stor hos alla som tidigare. Vilket också märktes redan från början när domaren blåste igång matchen.

Första Halvlek: Precis som på uppvärmningen började matchen i ett tempofattigt spel från båda lagen. Tendenser dök upp för Arbogaspelarna stundtals, men Bäckby försökte hela tiden behålla bollen inom laget, samtidigt som de drog ner på tempot. Vilket gjorde att Arbogaspelarna hamnade i samma situation. Det var en ytterst loj första halvlek, med det gulsvarta laget som försökte framåt, och som tillslut, efter 30 spelade minuter, lyckades via Dennis Jansson (framspelad av Filip Stjernfeldt), spräcka nollan och trycka in 1-0 genom ett hårt pressat skott vid bortre stolproten.

Målet kom som en lättnad med tanke på att vi hade varit så pass överlägsna under de första 30 minuterna, men utan resultat. 2-0 kom sedan av ett självmål, då en Bäckbyspelare på en hörna råka nicka in den i egen kasse. Men det var Södras Rio Babovic´ som tog åt sig målet genom att peka på sitt eget huvud medan han tittade upp mot sekretariatet ;-)

Andra halvlek: Det gjordes 3 byten under halvtidsvilan. Anfallsduon Malic och Jansson byttes ut mot Arton Bekaj, Dervis Grabus(bilden ovan), samt Martin Haglind byttes ut mot slitvargen Samuel "Pammo" Hultqvist. Andra halvlek fortsatte i ett lägre tempo än vad publiken normalt är vana att se de gulsvarta spela i. Men man lyckades ändå öka på ledningen ytterligare. Denna gång genom mittbacken Gustav Gustavsson, som lyckades hitta nätmaskorna efter att ha nickskarvat en hörna ribba in. Så efter att ha skaffat sig en 3-0 ledning sänktes tempot ytterligare, och man började känna sig bekväm. Men det var då Bäckby slog till, inom loppet av 10 minuter lyckades dom göra både 3-1 och 3-2. Och det blev spännande i matchen en stund, men det varade bara i några minuter. Då Arbogas kapten Mikael Wiker(bilden nedan) snyggt framspelad av en inbytt Mergim Bekaj gjorde 4-2, ett resultat som stod sig matchen ut.

Nästa match är mot Fagersta på bortaplan, den kommer bli väldigt viktig för slutkampen. Sala kryssade i den senaste matchen, vilket gör att det nu är 2 lag som slåss om de viktigaste poängen. Och som en klok man en gång sa; "Det är inte i derbymatcherna som det kommer att avgöras, utan det är i matcherna mot mitten och bottenlagen som det är viktigt att vara fokuserad och ta poäng"

Nästa HEMMA MATCH kommer att spelas lördagen den 4/9, kl.15:00 hemma mot Sala FF. Ni är välkomna upp och heja fram oss i slutstriden om en plats till Div.3!

På återseende, Bloggarna

Hejsan alla läsare av Himlen är gulsvart!

Här kommer matchrapport och bilder från derbyt i onsdags mellan ASIF och Kolsva IF. "Vi tog tillfället i akt och gjorde sakerna framgångsrikt"....fotboll är fotboll, ibland vinner man och ibland förlorar man var det någon sa. Denna gång var det ASIF som var det starkare laget som så många gånger förut denna säsong och drog det längsta strået.

Arboga Södra IF - Kolsva IF 5-0 (2-0)
Målskytt: Martin Haglind 1, Dennis Jansson 1, Dervis Grabus 1,
Jonas Hammarlund 1, Arton Bekaj 1

Förutsättningarna var klara, ASIF spelade för att återta serieledningen från KBK då denna match var uppskjuten från första höstomgången. KIF spelade för äran då de redan var avsågade från toppstriden i och med förlusten mot Sala FF matchen innan. ASIF hade viktige lagkaptenen Mikael Wiker avstängd och Ken Jansson borta pga skada, medans KIF hade trion Magnus Saaw(fotskadad), André Andersson(ljumskskadad) och Martin Thoresson(bortrest).

ASIF startade med följande manskap (4-4-2 från höger)

Hagström

Palmkvist - Larsson - Gustavsson - Hammarlund

Haglind - Stjernfeldt - Hultkvist - Babovic

Jansson - Malic

Avb: A.Bekaj(Fw), Gillberg(Mv), K.Safari(Mf), M.Bekaj(Mf) och Dervis Grabus(Fw)

Matchen: ASIF tog kommandot direkt i matchen genom sitt tufft spelande innermittfält där Filip Stjernfeldt och Samuel Hultkvist huserade med stor pondus. Gästerna försökte pressa högt och vinna boll på offensiv planhalva men lyckades inte fullt ut. Då den gulsvarta backlinjen gång på gång kunde spela sig loss från pressen via sina offensiva ytterbackar Jonas Hammarlund( Ekbackens Patrice Evra) och Patrik Palmkvist och få upp bollen på anfallspositioner.

Rio Babovic(bilden ovan) firade stora triumfer på sin vänsterkant och hade stundtals lektstuga med KIF’s högerback och högerytter. I en av sina dribblingsräder lyckas Rio lyfta in bollen till en helt fristående Martin Haglind som inte kunde missa öppet mål. 1-0 efter 12 spelade minuter. KIF stack upp med några ströanfall men lyckades inte behålla trycket mot Södras mål. Bästa chansen hade Simon Åkerström som prickade stolpen när ställningen fortfarande var 1-0. Men ASIF ville annat, efter ett långt anfall och en stunds flipperspel hamnade bollen hos Dennis Jansson (bilden nedan) som dundrade in 2-0 till hemmalaget som stod sig halvleken ut.

Andra halvleken hade knappt börjat då ASIF (som sin vana trogen spelar mot parkeringen) fick en frispark från hörnet av straffområdet som Jonas Hammarlund mycket fräckt skjuter runt muren vid första stolpen direkt i mål(se bilden nedan) och 3-0 till ASIF var ett faktum. Resten av matchen var en transportsträcka och ASIF spelade ut hela registret. ASIF släppte inte på gaspedalen utan körde på, Dennis Jansson byttes ut en stund och Dervis Grabus kom in och gjorde hemmadebut.

Hemmalaget gav ytterligare spelare chansen att visa upp sig för de 253 betalande och man gjorde följande byten: Babovic ut, Mergim Bekaj in, Miralem Malic ut Arton Bekaj in. Inhopparna såg mycket spelsugna ut och deras slit och vilja gav utdelning, först ut var Dervis Grabus som slet sig loss på en fint slagen djupledsboll och smekte in 4-0 på äkta "Edin Resulovic-vis" ;) 5-0 kom med 2min kvar av matchen och det var signerat Arton Bekaj som fick en boll strax utanför straffområdet vek in i banan på bästa Messi-manér(fast spegelvänt då Messi lirar på högersidan) mellan 2 försvarare och dundrade in bollen i mål - ridå för KIF!!

Bäst för dagen i ASIF: Rio Babovic och plus till Dervis Grabus för ett piggt inhopp och mål i hemmadebuten. Alla gulsvarta spelare gjorde en mycket bra match. Den gulsvarta plantskolan visar återigen sin styrka idag, alla målskyttar i matchen är egna produkter :D

Nästa hemmamatch se bild nedan:

NI är alla varmt välkomna och se den spännande upplösningen på div.4 västmanland med ASIF i en av huvudrollerna :D

Over n' out för denna gång...

//Bloggarna

Då var det dags för del.2 i vår serie om legendariska matcher i ASIF. Denna match är hämtad från säsongen 97 eller 98 minnet sviker en aning, Ludvika borta med U-laget.

"Det var dags för den längsta bortamatchen för U-laget som leddes vid denna tidpunkt av den legendariske Göran Ranskär(Arboga Södra IF's motsvarighet till Barcelonas Johan Cruyff), nämligen Ludvika borta på fina Hillängens IP.
Förutsättningarna var enligt följande, vi hade ett riktigt bra lag på pappret för att vara U-lag(B-lag).Vad sägs som Mats Andersson i mål, backlinje med Jens Magnusson, Michael Westman, Tommy Strömberg och undertecknad (ja det gjordes ett försök att skola om mig till vänsterback som nog inte var så lyckad).
På mittfältet huserade bl a Conny Larsson, Mikael Härdfeldt (de övriga kommer jag inte ihåg, sorry boys). I anfallslinjen hade vi Daniel Johansson och Rauli Pakanen. Ludvika som på den tiden spelade div.2 hade ett riktigt vasst lag mot oss pga att de nyligen hade kickat sin A-lagstränare och den nya tränaren ville se sina bästa gubbar spela. Det fick vi snabbt erfara, vi blev utspelade efter noter!!
Värmen var outhärdlig och spelarna var mycket, mycket trötta innan första halvleken var färdigspelad. ASIF var taktiskt hårt drillade av ovan nämnda Ranskär och uppträdde felfritt, till en början eller ska vi säga så länge orken fanns.
Ludvika trummade på och skapade chans, på chans, på chans! Men de gulsvarta gav sig inte så lätt. ASIF's taktik var att ligga rätt i positionerna och därifrån försöka kontra på motståndarnas misstag via långa bollar på snabbe Daniel Johansson på topp. Bollinnehavet måste varit 80-20% till Ludvika! Inte ett enda skott hade avfyrats emot Ludvika målet vid pausvilan, vilket säger ganska mycket hur matchbilden såg ut eller som "Jotte" en gång sa: "Dom hade bara behövt krita en planhalva".

Efter paus fortsatte Ludvika-dominansen, undertecknad ledsnade på att gång på gång se sig passerad och bortdribblad. I en sekvens utanför straffområdet så dribblar sig en Ludvika-spelare förbi mittfältet och kommer i fart in mot straffområdet. Han får bollen lite för långt ifrån sig och jag bestämde mig för att göra en "Cafu-tackling" med båda fötterna utsträckta och sulorna före... tyvärr missade jag bollen och tog spelaren! Rött kort direkt och straff till Ludvika!
Mats Andersson som var en straff-specialist klistrade straffen och min lycka var total(detta visade sig inte vara sista gången Matte räddade en straff efter jag blivit utvisad, mer om det i nästa inlägg om legendariska matcher). Spelet mot vårt mål fortsatte och coach Ranskär körde bandybyten då orken börjar tryta och skadorna hopa sig på bänken, till slut hade vi bara en avbytare kvar. Med kvarten kvar av matchen blir Jens "Mankan" Magnusson frilägesutvisad, alltså 2a röda kortet i matchen för ASIF!!
I matchminut 89 får ASIF en frispark 5m in på egen planhalva(sett från mittlinjen), Rauli Pakanen(kan har varit Mats som la den, minnet sviker just nu) lyfter in den mot mål, en hög studs kommer emot målvakten och vips får en av Ludvikas försvarare för sig att rensa bort den på volley, men får en ruggig felträff och dunkar upp den i eget nättak!! 0-1 till ASIF, 30sekunder senare blåste domaren av matchen och ni kan tänka er glädjescenerna i Ludvika. Ranskär bara skakade på huvudet och sa: Det här var nog en av de märkligaste matcherna jag upplevt i min karriär som tränare OCH spelare!
Än idag minns jag denna historiska match och alla som var med gör detsamma"

Hoppas ni gillade läsningen, och ni som var med i matchen men som inte nämns hojta till så lägger jag in ert namn :D

Det var allt för denna gång, håll utkik för nästa inlägg i serien "Legendariska matcher" den kommer att handla om ögonblicket då uttrycket "Himlen är gulsvart" föddes.

// Bloggarna

Halloj!

Här nedan kommer en BIG update om vad som hänt i det gulsvarta lägret veckan som gått, alltså vecka 33 som rubriken ovan lyder. Först en matchrapport från ASIF - Gideonsbergs IF och sedan en från gårdagens match, Juventus IF - ASIF med tillhörande bilder. 

Första hemmamatchen för hösten och Gideonsbergs IF stod för motståndet, vårmötet slutade 0-5 till ASIF. Södra ställde upp med följande manskap (4-4-2 från höger):

Hagström

M.Haglind-Gustavsson-Larsson-Hammarlund

Babovic-Wiker-Stjernfeldt-M.Bekaj

D.Jansson-Malic

Avbytare: Gillberg, K.Jansson, K.Safari, P.Palmkvist, S.Hultkvist

ASIF - Gideonsbergs IF 1-2(1-1)

Målskytt ASIF: Jonas Hammarlund

Matchen: De gulsvarta gick för 3p som vanligt hemma på idyllen, matchen började i ett hyfsat tempo. Södra kom inte upp i normal standard samtidigt som gästerna agerade aggressivt och stod rätt i sina försvarspositioner. De gulsvarta skakade ändå fram 2-3 chanser genom Malic, Babovic och M.Bekaj utan resultat. Istället fick GIF en frispark från 30-35m som de lyckades med lite tur få in i mål pch 0-1 var ett faktum. Efter målet kom Södra igång ordentligt på mittfältet och bollinnehavet var stort, efter en av sina lyckade räder på högerkanten serverade Rio Babovic vänsterbacken Jonas Hammarlund med ett snett-inåt-bakåt-passning och Hammarlund gjorde givetvis inget misstag, 1-1 äntligen. Resultatet stod sig halvleken ut även om ASIF skapade ytterligare några halvchanser.

Andra halvlek startade som den första, dvs med gulsvart dominans i bollinnehav och chanser. Till andra halvlek hade Södra gjort 2byten, ut med Mergim Bekaj och Dennis Jansson, in med Karim Safari och Ken Jansson. Ett bolltapp på det annars så duktiga Södra-mittfältet bjöd gästerna på ett 4 mot 3 kontringsläge där dom dessutom lyckades med att förvalta i mål…. ett riktigt klassmål dessutom. Med 30min kvar tog Södra över spelet ännu mer än tidigare och gästerna försvarade sig enbart, hårt styrda av sin ytterst duktiga målvakt som gång på gång stod ivägen för de gulsvarta anfallsvågorna. ASIF hade minst 4 riktigt bra lägen att kvittera till 2-2 men det ville sig inte denna dag(illustreras bäst i bilden ovan), domaren blåste av matchen och Arboga Södra IF hade förlorat sin första seriematch för säsongen. Bäst på plan i gulsvart: Filip Stjernfeldt

Noterat från matchen:

- Unge domaren Dennis Östling från Västerås gjorde en bra insats och visade varför han är ett ”löfte”.

- Gideonsbergs IF hade 3-4st nya spelare från samarbetsklubben Västerås IK i div.2 och en ypperlig målvakt nyligen värvad från Ljungby.

- Bra uppslutning publikmässigt med tanke på att det spelades div.6-derby samtidigt på Arunavallen mellan Värhulta AIS och Medåkers IF.

- Ekbackens A-plan är i mästerligt skick!

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Juventus IF - ASIF 3-4(2-0)

Målskyttar ASIF: Samuel Hultkvist, Gustav Gustavsson och Miralem Malic 2 

Inför Matchen: Efter förlusten hemma mot Gideonsberg, fanns det bara vinst som gällde hos ASIF. Att åka till Västerås, och spela mot Juventus på konstgräs (Råby IP), är ingen lätt match. Vi visste sedan tidigare att Juventus var ett bollskickligt lag, och att det konstgjorda gräset skulle ge dem ännu mer fördel spelmässigt, än i det tidigare mötet på Ekbacken i våras. Men planen var att ta på sig blåstället och jobba hårt, gjorde vi det skulle Juventus behöva vara mycket bra för att slå oss!!

ASIF startade med följande manskap (4-4-2):

Hagström

Palmkvist-Larsson-Gustavsson-Hammarlund

M.Haglind-Hultkvist-Wiker-Babovic

Malic-D.Jansson

Avbytare: Gillberg, Mohammad, Grabus, Safari

Första halvlek: Efter en bra uppvärmning startade matchen i ett betydligt högre tempo än mot Gideonsberg. Hela ASIF klev upp och satte en hög press direkt, chanserna kom en efter en. Men det var fortfarande målen som saknades. Det kändes därför orättvist när Juventus lyckades (efter en frispark) knoppa in 1-0, av en helt omarkerad Juve-anfallare. Arbogaspelarnas psyke testades ytterligare, då Juventus strax lyckades göra 2-0 efter en straff, vilket också blev slutresultatet av den första halvleken.

Andra Halvlek: Tung uppförsbacke för ASIF bara 45 minuter kvar att spela, och ett 0-2 underläge. Alla var tvungna att ge allt ända till domaren blåste av, vi visste att vi kunde vända det! Vi hade inte råd att förlora en till match om vi skulle lyckas hålla oss kvar i toppen. Så efter 15 minuters spelande av 2:a halvlek, lyckades Samuel Hultkvist(bilden ovan) göra ett välförtjänt mål (med huvudet på en hörna), och reduceringen var ett faktum. Det följande minuterna efter målet verkade det som om 2-2 låg i luften med tanke på alla chanser som ASIF skapade. Men det var Juventus som lyckades utöka sin ledning till 3-1, återigen genom en omarkerad forward som enkelt fick vända upp i straffområdet och avlossa ett skott som gick i mål.

Efter 3-1 målet var det en kamp mot klockan som gällde… Att ta igen ett underläge på 2 mål med bara 35 minuter kvar att spela, är inte det roligaste uppdrag man har ute på en fotbollsplan. Men efter mycket hårt slit, mycket hjärta, och framförallt, förmågan att sätta våra chanser så gick det vägen. Juventus orkade inte längre hålla emot den gulsvarta anfallsvåg som vällde fram, anfall efter anfall.. Så efter 75 spelade minuter lyckades tillslut Gustav Gustavsson reducera till 3-2 via huvudet. Det var sedan hans avbytare Dervis Grabus's tur att presentera sig då han (som för övrigt gjorde A-lagsdebut) gjorde en bicykletas i straffområdet, fram till Miralem Malic och 3-3 var ett faktum!  Sista halvtimmen fanns det bara ett lag på planen, Södras gulsvarta hjältar krigade sig upp från två stycken 2 måls underlägen, för att til slut, återigen via Miralem Malic, göra 4-3 och vända matchen till seger!

Personligen, måste jag själv som spelare säga att detta.. Är en av dom sjukaste matcher jag någonsin spelat, Glädjen som kom efter Miralems 4-3 mål var brutal(se bilden ovan). Extra bra känns det när vår trogne materialare och målvaktstränare Salih Resulovic brast ut i glädjetårar. Bäst på plan: Jonas Hammarlund men även plus till inhoppande Dervis Grabus. Well Done lads!

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Nästa match spelas hemma mot Kolsva nu på onsdag (25/8) kl 18:30. Välkommna upp ;)

 //The bloggers

Hallo!

Under fredagen så spelades den första höstmatchen för ASIF. För motståndet stod denna gång BK30. Att åka och spela borta mot BK30 kan på pappret verka vara en enkel match. Men deras plan, Ringvallen, har gett komplikationer för gulsvart under tidigare år. Då planen är av konstgräs, men egentligen är för liten till ytan, och det krävs att BK30 söker dispens varje år för att få spela där. Detta gör att det blir stor skillnad för ASIF's spelare som är vana att spela på både vanligt gräs och med maxmått :D Men med ett taggat lag åkte vi dit med endast vinst i tankarna!

Laget som startade var enligt följande:

Målvakt: Fredrik Hagström

Back: Patrik P, Niklas L, Gustav G, Jonas H

Mittfält: Rio B, Mikael W, Filip S, Ken J

Anfall: Dennis J, Miralem M

2:a halvlek

Under pausvilan fick vi nya direktiv, högre bolltempo och att ta vara på målchanserna var några saker som coach efterlyste till andra halvlek. Då BK-30 redan i första halvlek fick lov att byta ut båda mittbackarna(!), skulle vi fortsätta att kriga på, så skulle chanserna komma. Coach Nilsson saknade diagonallöpningar av forwardsen, istället för att bara blåsa rakt på. När 2:a halvlek sedan väl blåstes igång, fick Södra tag i bollen och startade ett anfall, Malic gjorde då precis som han blev tillsagd, gjorde en diagonallöpning, blev framspelad av Dennis J (bilden nedan), och 2-0 var ett faktum!

Matchen rullade sedan på och Södra drog upp tempot ytterligare. Avbytarna Martin H(bilden nedan), Bewar M, Karim S och Samuel H byttes in och hjälpte till att sätta ännu mer press på Bk30:s lag. (vilket lyckades då ytterligare en mittback tvingades bytas ut!). Chanserna fortsatte att komma, Karim fick ett halvvolley läge snett framför mål, men valde att skjuta över ;-) men det var inte förrän i den 79:e minuten som Dennis J, framspelad av Mirre, tillslut lyckades trycka in matchens sista mål. Matchen blåstes av, en 3-1 vinst och 3 sköna poäng var ett faktum. Arboga fortsätter segertåget!!

Matchen överlag var ok i första halvlek, 2:a halvlek var klasser bättre. Bäst på plan var Södras nummer 2, Niklas Larsson, som gjorde ett otroligt jobb i både defensiven och offensiven, (samt bjöd på sig själv då han gjorde en ”val-tacklig” på mittplanen). Stort Plus(+) till hela laget som fortsätter kriga och hålla huvudet högt trots ledning, samt alla avbytare som kommer in och gör ett bra jobb!

Nästa match kommer att spelas nu på Onsdag (18/8-10) hemma mot Gideonsberg IF kl 19:00 på Ekbackens IP. Vi går för seger även då! Välkomna upp :D

På återseende // Thas Bloggers

Halloj alla läsare av "Himlen är gulsvart"!

Vi tänkte bjuda på ett axplock "legendariska matcher" under en period från 1995-2009, matcher som etsat sig fast i minnet på bloggarna. Hoppas ni gillar det, flera delar kommer att publiceras här. Dags för del.1:

"Året var 1995 och undertecknad var 16,5år gammal. ASIF spelade sin fotboll då i div.2 för er yngre läsare som inte visste om det. A-laget tränades då av Sven-Erik "Putte" Wessberg från Västerås. Undertecknad var då en snabb, teknisk mittfältare/anfallare hemmahörandes i juniorlaget som några veckor innan hade fått träna med A-laget till sin stora stora glädje. U-laget som på den tiden spelade i en "hyffsad" b-lagsserie vad sägs om motståndare som Degerfors, ÖSK, BK Forward, VSK för att nämna några av lagen, hade bortamatch mot Rynninge IK. Som det vanligtvis är så fylls b-laget på med juniorer när det är folk borta mm. Mattias Björnsson(ASIF och senare Kolsva IF) valde att spela tennismatch med polarna istället, Markus Johannisson(bagare i köping?) var tydligen sjuk, det bäddade för en ganska ihopplockad ASIF B som åkte iväg till Pettersberg i Örebro för match. Boe Törnkvist(då ass.tränare), Björn Molin(då lagledare numera värvningsansvarig i ASIF) och givetvis Roberto Blohm (Mr.ASIF och eminente materialare) var ledarna som åkte med.

Nervös som f**n satt jag i Blohms bil och tänkte på vad jag skulle göra och INTE göra på matchen, om jag ens fick spela dvs. Laget då, minnet kan svika mig då det är ett antal år sedan. Men i mål stod Johan Eriksson(numera Bovin), rutinerade rävar som Lasse Öberg(Forsby FF's tränare), Benny Garman(ASIF mittfältselegant som hade lagt skorna på hyllan pga skador) Peter "Vallan" Berg(behöver inte presenteras, är man ASIF'are så vet man vem "Vallan" är) spelade på mittfältet, mittbackklippan Peter Molin och Daniel Persson(numera Tholin) är några som jag minns var med(någon mer som var med som jag glömt får ju hojta till isf). Bara att tänka på ovan nämnda namn gör den här legendarisk,,,och så jag mitt i detta - junior och orutinerad som få!

Vi åkte med 13spelare till Örebro, det var jag Danne Persson(som var nyligen hemkommen från en utlandsvistelse), jag och Blohm(!) på bänken. Struligheterna började innan domaren ens blåst igång matchen, Boe och Björn drog laget och förutsättningarna för matchen i dom trånga omklädningsrummen. I allt tjo och tjim så visade "Vallan" mig sitt berömda smalbens-grop, gargongen var härlig att insupa!

"Gubbar" som "Vallan", Jocke Englund, Lasse Öberg, Benny Garman och Johan Bovin gjorde att jag efter ett tag kände mig som en i laget. När vi knallar ut till match (ja jag bar alla flaskor och andra grejer ni som inte tror det) så säger "Vallan" jävlar jag tejpade fel fot!!!!

Hela laget skrattar, även Rynningespelarna som var på väg ut drog av ett par skrattsalvor. "Vallan" fick hastigt och lustigt ta av sig sko & strumpa och tejpa "rätt" fot!! Tro det eller ej men han hann komma in på plan och starta matchen. Tyvärr så var inte ASIF på tårna och vi låg under med både 1-0 och 2-0 ganska tidigt i matchen. I skrivandes stund minns jag inte vem som blev skadad första kvarten, men Danne Persson fick hoppa in och ersätta. Danne hann med 2 ruscher och vips så small det i hans baksida lår. Detta gjorde att jag fick hoppa in och ersätta honom, jag fick agera ensam anfallare. Emot mig hade jag en gammal gubbe(för mig då iaf) som hade varenda vulkan-skydd du kan tänka dig på sig och han hade ett ganska så respektingivande smeknamn nämligen "Jägarn" han hade Ivan Drago frisyr och jag var livrädd!

Som tur var hade jag "skapliga" medspelare som gjorde den där eftermiddagen extra minnesvärd. I paus satt vi och drack och pustade ut, minns att Benny sa: fan gubbar, dom här ska vi vinna emot dom är inte så bra som dom tror att dom är! Vi har inget att förlora 0-2 i arslet, nu kör vi bara!

På den tiden var jag snabb, tack gud för det för "Jägarn" gjorde allt för att kapa mig och göra skäl för sitt namn. Han fick mig en gång, rejält...dock i skapligt frisparksläge. Innan dess hade vi gjort 1-2 minns inte vem målskytten var, men i frisparken som jag hade fixat så knorrade Lasse Öberg in 2-2 kvitteringen snyggt över muren på bästa Maradona-manér med sin känsliga högerdoja. En stund senare så får vi ytterligare en frispark utanför Rynninges straffområde, denna gång i s.k "vänsterfots-läge". Benny Garman stod vid bollen och sa: Jag springer över bollen sen drar du in den med högern i målvaktens hörn Lasse. Öberg svarade: nej för fan jag knorrar in den med vänstern över muren! Aldrig!! svarade Garman och skrattade.. Tjoff!! sa det, över muren i krysset, med del fot - jaaaaa...... Lasse Öberg hade gjort det igen!!! 2-3 till ASIF vändningen var ett faktum och glädjen var total :D

Vi backade hem och försvarade ledningen tills domaren blåste av och vi tog 3 mycket sköna poäng med oss hem till 0589-område efter det obligatoriska Mc Donaldsbesöket för Blohms bil. Jag log hela vägen hem från Ekbacken och skrattade för mig själv, jag hade fått med mig ett minne för livet, nämligen min seniordebut i den gulsvarta dressen! "

// Victor Huerta